Jul och nyår i Grekland

"Julbåten" vid området "dikastiria" i Chania

 

Den traditionella juldekorationen på öarna är en utsmyckad båt. Traditionen är mycket gammal och många greker från öarna arbetade förr i tiden som sjömän. När deras fruar väntade dem hem till julen smyckade de små träbåtar. Julgranen är ett senare påfund och julklappar var heller inte vanligt förut. Vanligtvis fick barnen en julklapp till nyår då Agios Vassilis kom med presenten. Agios Vassilis kommer alltså på nyårsdagen, Agios Nikolaos (Sankt Claus) har namnsdag den 6 december. I Grekland är det alltså inte Santa Claus utan Agios Vassilis som är "tomten". Han värnade om de fattiga och kom från Kaisaria i Konstantinopel. (Istanbul). Enligt avbilder var han smal, mörkhårig och med mörkt skägg. De gåvor han delade ut till fattiga var symboliska. Väldigt långt från berg av julklappar alltså. Bland juldekorationer är julkrubban ganska vanlig och istället för julklappar under julgranen (granen är en importerad tradition) är istället julkrubban.

Idag liknar jultraditionerna mer de västerländska både vad gäller julklappar, tomten och utsmyckningar. 

Den grekiska julmaten kan skilja sig mycket åt från familj till familj och från olika platser i Grekland. För troende grek-ortodoxa gäller dock att man avstår från allt animaliskt 40 dagar innan jul och sedan äter kötträtter på julen. Fastan är dock något som färre och färre följer idag.

Det mest tradtionella som äts över hela Grekland är julkakorna melomakarona och kourambiedes. Melomakarona är en kaka som har bland annat kanel, konjak och apelsin i degen. De gräddas tills de blir torra men doppas sedan i en lag kokad av honung och socker. När de är färdiga strös mycket hackade valnötter på. Hemligheten för att få dem riktigt saftiga av lagen är att kakorna ska vara kalla när de doppas i varm lag. Kourambiedes är som en mördegskaka med konjak eller mandel i degen. När de är färdiga pudrar man på massor av florsocker och stänker gärna på något som kallas "anthonero" (påminner nog om rosenvatten)

På julaftonsmorgonen går barnen omkring och sjunger en sång om Agios Vassilis. Förr i tiden var det ofta godsaker de fick i husen de besökte men idag är det vanligare med pengar. Även på nyårsafton går barnen från hus till hus och sjunger men denna gång handlar sången om det nya året. 

På nyårsafton är det traditionella att man bakar en "vassilopita" som är som en sockerkaka, ofta med valnötter i. I den läggs ett mynt och den som får det kommer att ha tur resten av året. När kakan skärs upp börjar man med att skära upp bitar till Jesus, hemmet och till alla gäster, i nämnd ordning. 

Både julafton och nyårsafton är "vanliga" dagar då butikerna har öppet. Det är senare på kvällen man firar och juldagen och nyårsdagen är istället de stora dagarna då man oftast samlar familjen för att äta lunch tillsammans.

Kourambiedes från bageri

Melomakarona från bageri